Svenska Folkbibeln

Syndabekännelse och förlåtelse

¹ En vishetspsalm* av David.

Salig är den som fått

sitt brott förlåtet,

sin synd övertäckt!

² Salig är den som Herren inte

tillräknar synd

och som i sin ande är utan svek.

³ Så länge jag teg

förtvinade mina ben

och jag stönade dagen lång.

⁴ Dag och natt var din hand

tung över mig,

min kraft rann bort

som i sommarens torka.*Sela

⁵ Då erkände jag min synd för dig

och dolde inte min skuld.

Jag sade: "Jag vill bekänna

mina brott för Herren" –

då förlät du mig min syndaskuld.

Sela

⁶ Därför ska alla trogna be till dig

medan du går att finna.

Om väldiga vattenfloder kommer

ska de inte nå dem.

⁷ Du är mitt beskydd,

du bevarar mig från nöd,

du omger mig

med frälsningens jubel. Sela

⁸ Jag vill lära dig och undervisa dig

om den väg du ska vandra,

jag vill ge dig råd

och låta mitt öga vaka över dig.

⁹ Var inte som en häst eller mula

som saknar förstånd,

som måste tämjas

med töm och betsel

om de ska komma till dig.

¹⁰ Den gudlöse har många plågor,

men den som litar på Herren

omger han med nåd.

¹¹ Gläd er i Herren och fröjda er,

ni rättfärdiga,

jubla, alla ni som har ärliga hjärtan!

32:1	vishetspsalm Hebr. maskíl (även i Ps 42, 44-45, 52-55, 74, 78, 88-89, 142).
32:4	min kraft rann bort som i Annan översättning: "jag blev som en åker i".

☰