Svenska Folkbibeln
Jobs svar på Bildads andra tal
1 Då tog Job till orda och sade:
och krossa mig med ord?
och kränkt mig utan att rodna.
då är förvillelsen min egen sak.
och använder min förnedring
emot mig,
att Gud har gjort mig orätt
och spänt sitt nät omkring mig.
men får inget svar,
jag ropar men där finns ingen
rättfärdighet.
så att jag inte kommer fram,
över mina stigar lägger han mörker.
och tagit kronan från mitt huvud.
tills jag går under.
Han rycker upp mitt hopp
som ett träd.
mot mig
och räknar mig som sin fiende.
och förbereder sitt anfall mot mig,
de slår läger runt mitt tält.
mina bröder från mig,
alla jag känner
är som främlingar för mig.
mina vänner har glömt mig.
ser mig som en främling,
en främmande är jag i deras ögon.
svarar han inte,
jag måste vädja
till honom ödmjukt.
för min hustru,
jag äcklar min egen familj.*
så snart jag reser mig
hånar de mig.
är jag avskyvärd,
de jag älskade
har vänt mig ryggen.
genom hud och kött,
jag har bara tandköttet kvar.
var barmhärtiga mot mig,
för Guds hand har slagit mig.
som Gud gör?
Blir ni aldrig mätta av mitt kött?
att de skulle nertecknas i en bok
med järnstift och bly!*
25
Men jag vet att min återlösare lever*,
att han till sist ska träda fram
över stoftet.
är borta,
ska jag i mitt kött skåda Gud.
jag ska se honom
med egna ögon,
inte med någon annans.
Därefter längtar jag i mitt innersta.
”Hur ska vi förfölja honom?”
Roten till olyckan
har ni funnit hos mig*.
för vrede hör till synder
som straffas med svärd.
Därför ska ni veta
att det kommer en dom.