Habackuks bön och lovsång

Kapitel 3

¹ En bön av profeten Habackuk, till shigjonót.*

² Herre, jag har hört budskapet om dig och jag bävar.Herre, låt ditt verk få liv igen
i våra dagar,låt det bli känt i vår tid.I din vrede må du tänka på
att förbarma dig.

³ Gud kommer från Teman,den Helige från berget Paran. Sela.Hans härlighet övertäcker himlen,av hans lov är jorden full.
⁴ Hans glans är som ljuset,strålar går ut från hans hand,där är hans styrka dold.
⁵ Framför honom går pest,och brinnande feber
följer i hans spår.
⁶ Han träder fram
och jorden skakar,för hans blick bävar hednafolken.Urgamla berg splittras,eviga höjder sjunker ner.Hans vägar är eviga.
⁷ Jag ser Kushans hyddor i nöd,tältdukarna i Midjans land darrar.

⁸ Är Herren förbittrad på floderna?Är din vrede upptänd
mot strömmarnaeller din förbittring mot havet,när du far fram med dina hästar,med dina segervagnar?
⁹ Avhöljd och blottad är din båge,som edsvurna pilar är ditt ord. Sela.Du låter floder klyva jorden.
¹⁰ Bergen ser dig och bävar,störtregn forsar ner,djupet låter höra sin röst,mot höjden lyfter det
sina händer.
¹¹ Sol och måne står stilla
i sin boningvid skenet av dina pilar
som far fram,vid glansen
av ditt blixtrande spjut.
¹² I förbittring går du fram
över jorden,i vrede trampar du ner hednafolken.

¹³ Du drar ut för att frälsa ditt folk,för att frälsa din smorde.Du krossar taket
på den ogudaktiges hus,du bryter ner det
från tinnarna till grunden. Sela.
¹⁴ Med hans egna spjut genomborrar du huvudet
på hans krigare,när de stormar fram
för att fördriva mig.Deras glädje är att i hemlighet sluka den betryckte.
¹⁵ Med dina hästar far du fram genom havet,genom de stora vattnens svall.
¹⁶ Jag hör det
och darrar i mitt innersta,vid dånet skälver mina läppar.Röta tränger in i benen
i min kropp.Jag darrar där jag står,ty jag måste stilla vänta
på olyckans dag,att den skall komma
över det folk som angriper oss.
¹⁷ Fikonträdet blomstrar inte mer,och vinstocken ger ingen skörd.Olivträdets frukt slår fel,och fälten ger ingen föda.Fåren rycks bort ur fållorna,och ingen boskap finns i stallen.
¹⁸ Men jag vill jubla i Herren
och glädja mig
i min frälsnings Gud.

¹⁹ Herren, Herren är min starkhet.Han gör mina fötter
som hjortensoch låter mig gå fram
över mina höjder.

För sångmästaren, med mitt strängaspel.