Ve över Samaria
du stolta krona
av Efraims druckna män,
du vissnande blomma
av hans strålande härlighet
på berget* över
de vinberusades bördiga dal!
en som är stark och mäktig,
som en hagelskur,
en förödande storm,
som en flod med väldiga vatten
som forsar fram med kraft
och slår allt till marken.
av Efraims druckna män
trampas då under fötterna.
av hans strålande härlighet
på berget över den bördiga dalen
ska bli som ett tidigt fikon
som mognat före sommaren:
När någon får se det slukar han det,
så snart det är i hans hand.
bli en härlig krona
och en strålande krans
för dem som är kvar
av hans folk.
för den som skipar rätt
och en styrka för dem
som driver fienden på porten.
och vinglar av starka drycker.
Både präst och profet
raglar av starka drycker.
De är berusade av vin
och vinglar.
De raglar när de profeterar,
de stapplar när de skipar rätt.
med äckliga spyor,
det finns ingen ren fläck.
För vem förklarar han budskapet?
För dem som just är avvanda
från modersmjölken,
nyss tagna från modersbröstet?
ljud på ljud, ljud på ljud,*
lite här, lite där!"
11
Ja, genom stammande* läppar
och på främmande språk
ska han tala till detta folk,*
"Här är viloplatsen,
låt den trötte vila.
Här finns ro."
Men de ville inte lyssna.
"bud på bud, bud på bud,
ljud på ljud, ljud på ljud,
lite här, lite där."
Så ska de, där de går,
falla baklänges och krossas,
bli snärjda och fångade.
ni hånare som härskar
över folket här i Jerusalem.
"Vi har slutit förbund med döden,
vi har ingått en pakt
med dödsriket.
När gisslet far fram som en störtflod
ska det inte nå oss,
för vi har gjort lögnen
till vår tillflykt,
falskheten till vårt gömställe."
Se, jag har lagt
en grundsten i Sion,
en beprövad sten,
en dyrbar hörnsten,
en fast grundval.
Den som tror på den
rätten vara mätsnöret
och rättfärdigheten sänklodet.
Hagel ska slå ner lögnens tillflykt,
vatten ska skölja bort gömstället.
ska upplösas,
er pakt med dödsriket
ska inte bestå.
När gisslet far fram
som en störtflod
ska ni bli nertrampade av det.
ska det träffa er.
Morgon efter morgon
ska det fara fram,
både dag och natt.
Det blir bara förfäran
när man förstår budskapet.
att sträcka ut sig på,
täcket för smalt att svepa in sig i.
som på Perasims berg,
och han ska vredgas
som i Gibeons dal*
för att utföra sitt verk,
sitt främmande verk,
och fullgöra sitt arbete,
sitt förunderliga arbete.
så att era band inte dras åt
ännu hårdare,
för jag har hört
från Herren Gud Sebaot
om förödelse
och beslutad straffdom
över hela jorden.
ge akt och hör mina ord.
plöjer han då ständigt
och hackar upp och harvar sin åker?
strör han då inte ut svartkummin
och kryddkummin,
sår vete i rader
och korn på dess plats
och spältvete* i kanten?
och lärt honom det rätta sättet.
svartkummin med trösksläde
eller kryddkummin
med vagnshjul,
utan man klappar ut svartkummin
med stav
och kryddkummin med käpp.
men inte i det oändliga,
man driver inte ständigt
sina vagnshjul
och hästar över den.
Man vill ju inte tröska sönder den.
Herren Sebaot,
underbar i råd och stor i vishet.