Svenska Folkbibeln
mitt öra har hört
och förstått det.
jag är inte underlägsen er.
jag vill försvara mig mot Gud.
ni är alla värdelösa läkare.
det skulle vara er vishet!
lyssna till mina läppars inlägg.
och tala falskhet för hans sak?
är det Guds sak ni försvarar?
när han rannsakar er?
Eller kan ni bedra honom
som man bedrar en människa?
om ni visar dold partiskhet.
skräck för honom drabba er?
ert försvar är försvarsverk av lera.
sedan får vad som helst hända mig.
mellan tänderna
och lägga mitt liv i min hand?
jag väntar inget annat.*
Då får jag försvara min väg
inför hans ansikte.
för ingen gudlös
kan komma inför honom.
låt min förklaring nå era öron.
jag vet att jag har rätt.
som kan anklaga mig?
I så fall ska jag tiga och dö.
sedan ska jag inte gömma mig
för ditt ansikte:
och låt inte skräck för dig
skrämma mig.
eller jag ska tala och du svara mig.
missgärningar och synder?
Visa mitt brott och min synd.
och ser mig som din fiende?
ett bortvirvlande löv,
förföljer du ett torrt halmstrå?
och låter mig ärva
min ungdoms synder.
du vaktar på alla mina vägar
och märker ut stegen för mina fötter.
som ett malätet klädesplagg.